Restless Legs Syndrome

Restless Legs Syndrom (RLS) benämns främst som Willis-Ekboms sjukdom (WED) i dag och klassas som en folksjukdom. Denna sjukdom drabbar benen och du får en känsla av att det liksom pirrar och kryper i dem i samband med att du är stillasittande en längre tid. Det blir också svårt att sova då du ligger stilla under flera timmar.

Willis-Ekboms är en neurologisk sjukdom och vilken den bakomliggande orsaken till att runt 10 procent av befolkningen drabbas är ännu oklar. Detta trots att Restless Legs Syndrome är en av våra vanligaste neurologiska sjukdomar och i dag lider runt 750 000 människor i Sverige av den. Människor som får sjukdomen får en försämrad livskvalitet som påminner om hur personer som lever med diabetes typ II, hypertoni och depression har det i vardagen.

Historik kring Resless Legs Syndrome

I samband med att den svenske neurologen Karl-Axel Ekbom för första gången beskrev Restless Legs Syndrome i en doktorsavhandling år 1945 började också forskningen på allvar. Dock ska det också nämnas att en brittisk läkare, Sir Thomas Willis, tog upp sjukdomen i artiklar i slutet på 1600-talet.

  • Sir Thomas Willis: År 1672 skrev och publicerade den engelske läkaren Sir Thomas Willis artiklar på ämnet Restless Legs Syndrome hos sina patienter. Med hjälp av Laudanum (en blandning av alkohol och opium) behandlade han sina patienter med god effekt. Än i dag är opioder en del i behandlingen mot Restless Legs Syndrome – dock bör patienter med denna sjukdom undvika intag av alkohol.
  • Karl-Axel Ekbom: Under mitten av 1940-talet arbetade svenske Karl-Axel Ekbom på den neurologiska kliniken vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Därefter blev Ekbom den första professorn på neurologkliniken vid Uppsala Universitet. Det var under hans ledning som den revolutionerande forskningen kring Restless Legs Syndrome började.
  • Arvid Carlsson: Under 1950-talet lyckas professor Arvid Carlsson bevisa dopaminets funktion och för sin upptäckt belönades hand med Nobelpriset i medicin år 2000. Detta ledde till att läkemedelsindustrin kunde påbörja produktionen av läkemedel som fungerar som dopamin i hjärnan. Detta har varit banbrytande för inte bara Resless Legs Syndrome/Willis-Ekboms sjukdom utan också för sjukdomar som Parkinsons och psykiska sjukdomar.
  • Nils-Brage Nordlander: En annan svensk läkare som också gjorde viktiga upptäckter gällande Restless Legs Syndrome är Nils-Brage Nordlandet. Under 1950-talet började han behandla patienter med RLS med intravenöst järn. Tesen är högaktuell än i dag och försöken fortsätter.
  • Sevket Akpinar: Den turkiske neurologen Sevket Akpinar började behandla patienter med Parkinsons med levdopa och en del av patienterna som också hade RLS menade att även den krypande känslan i benen avtog i samband med medicinen.

Orsaker bakom sjukdomen RLS

Restless Legs Syndrome är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. En mer ingående förklaring kring varför sjukdomen bryter ut finns fortfarande inte – trots pågående forskning. RLS finns dock i två olika varianter. Den primära där den bakomliggande orsaken till att sjukdomen utvecklas är okänd och den sekundära där sjukdomen bryter ut på grund av andra underliggande sjukdomar.

Även om det inte är fastställt vad som är orsaken till RLS tros det åtminstone ha att göra med något sorts fel i substanser som skickar vidare nervimpulserna på kemisk väg mellan olika hjärnceller i vår kropp. Restless Legs Syndrom förstör med andra ord inte hjärnvävnaden så som Parkinson eller Alzheimer. I stället skapar sjukdomen en störning i det centrala nervsystemet. Här spelar alltså järn en betydande roll i och med att järn påverkar allt från dopaminproduktionen till receptorfunktionen.

Symtom för Restless Legs Syndrome

Willis-Ekboms sjukdom/Restless Legs Syndrom är en sjukdom som är väldigt individuell och påverkar olika patienter i varierande grad. Dessvärre kan denna neurologiska sjukdom leda till allvarliga konsekvenser och några sådana är:

  • Dålig sömn: Du har svårt att somna och vaknar flera gånger per natt.
  • PLMS: RLS kan leda till så kallade periodiska benrörelser i sömnen som försämrar kvaliteten på din sömn under natten.
  • Vardagen: Många gånger påverkar RLS vardagen och ett socialt liv eftersom det är svårt för den drabbade att sitta still under exempelvis ett bio- eller restaurangbesök exempelvis.
Tror du att du har fått RLS kan du börja med att föra en dagbok med symtom som du upplever. Då blir det lättare för dig att beskriva situationen och hur du känner när du kommer till en läkare. Andra symtom som kännetecknar Restless Legs Syndrome är bland annat:
  • Domningar
  • Klåda
  • Kramp
  • Krypningar
  • Pirrningar
  • Rastlöshet
  • Smärta
  • Värk
  • Stickningar

Behandling av sjukdomen RLS

I dag finns det olika läkemedel för att behandla Restless Legs Syndrome. Mediciner med en dopaminliknande effekt liksom opioder (smärtstillande medel) minskar symtomen för RLS och innebär att den drabbade får en bättre livskvalitet igen. Nedan beskrivs behandlingar för personer med primär Restless Legs Syndrome.

  • Dopaminagonister: Olika sorters läkemedel som påverkar hjärnan som om det vore dopamin. Medicinen fungerar på så sätt att den överför dopaminimpulserna mellan hjärncellerna. Inom denna kategori är det bästa non-ergota dopaminagonister. I dag finns det tre godkända non-ergota dopaminagonister i Sverige för behandling av RLS: Adartrel, Neupro och Sifol.
  • Dopaminprekursorer: Detta är ett läkemedel som är ett så kallat försteg till dopamin. Medicinen omvandlas inne i hjärncellerna och blir dopamin som påverkar mottagande sinnesceller. I medicinen finns det också en hämmare som hindrar läkemedlet från att bli dopamin innan det kommer till hjärnan.
  • Opioder: I fall då patienter inte kan använda så kallade dopaminerga läkemedel används opioder. Detta är ett läkemedel som är väldigt starkt smärtlindrande. Här kan mediciner som exempelvis kodein, tramadol och oxikodon nämnas.