Huvudmeny
Diagnoskriterier
En klinisk diagnos är oftast enkel att ställa genom ett utförligt samtal mellan doktorn och patienten om doktorn har kunskaper om RLS. Det finns inget speciellt RLS diagnostest. Det är viktigt att initialt fråga patienten om hans/hennes sömnsituation eftersom mer än 90 % av RLS patienterna har sömnstörningar och att så mycket som 20 % av alla patienter med svårartade sömnstörningar har RLS.
För att så säkert som möjligt kunna ställa diagnosen RLS har IRLSSG (International Restless Legs Syndrome Study Group) ställt upp ett antal kriterier som måste uppfyllas och ytterligare några som kan underlätta diagnosställandet. IRLSSG är en internationell sammanslutning av forskare och kliniker som 1995 ställde upp de första kriterierna och 2002 de nya reviderade kriterierna. Ytterliagre en omarbetning är aktuell. Detta är bra för det visar att det är dynamik i frågan och att forskning och utveckling pågår. IRLSSG har även tagit fram ett frågeschema som patienterna kan fylla i och själva komma fram till graden av problem. Det är 10 frågor som var och en kan ge 4 poäng. Mindre än 15 poäng innebär mild form av RLS, 20 – 30 poäng svår RLS och mer än 30 poäng betyder en mycket svår RLS.
IRLSSG svårighetsskala här kan du se och ladda ner de 10 frågorna genom att klicka på länken. Det är oftast en fördel som underlättar diagnosarbetet om du har dessa frågor och direkt kan be patienten svara på frågorna!
I initiala skeden är oftast båda smalbenen, ibland bara det ena eller alternerande mellan benen, drabbade. I svårare och mer avancerade fall kan även lår och/eller armar vara drabbade.
Minimala diagnoskriterier: Dessa måste uppfyllas för en RLS diagnos
Ett tvång att röra benen, vanligtvis associerat med dysestesier och parestesier i benen
Motorisk rastlöshet som lindras av rörelser
Inaktivitet och vila förvärrar symtomen, i det initiala skedet.
Symtomen är starkare på kvällen och natten än annan tid på dygnet och har en cirkadiansk rytm. Symtomen är som svårast mellan 22.00 och 04.00. I mer avancerade fall har patienten uttalade problem under dygnets alla timmar.
Om dessa fyra kriterier är uppfyllda bör diagnosen enkelt kunna ställas. Om det trots detta finns osäkerhet går man vidare med
Stödjande kliniska egenskaper
Periodic Limb Movements PLM under vaken-
Familjär RLS historik, mer än 50 % av de drabbade har en familjär historik
Sömnstörningar, mer än 90 % rapporterar detta problem
Svar på test med dopaminergika, mer än 90 % får en initial lindring av dopaminergika
För diagnosställandet bör även blodprover tagas med fokus på järn och då speciellt serumferritin, vitamin B12, folsyra och njurfunktionen för att kunna utesluta andra bakomliggande sjukdomar. Serumferritin hos normala friska bör ligga mellan 20 -
Neurologisk undersökning är oftast utan anmärkning
Sömnlaboratorier
I vissa svårdiagnosticerade fall kan en undersökning i ett sömnlaboratorium ge värdefull ytterligare information vid diagnosställandet. Speciellt vid fastställandet av graden PLMS är sömnlaboratoriet mycket värdefullt.
Differentialdiagnoser
Det finns flera sjukdomstillstånd som liknar symtomen vid RLS men som har en annan etiologi och därför måste behandlas på ett helt annat sätt. De viktigaste differentialdiagnoserna är alfabetiskt listade nedan.
Akatisi
Ben och vadkramper
Arteriell och venös insufficiens
Claudcatio intermittens
Fibromyalgi. 30 % av dessa har även RLS
Karpal och tarsaltunnel syndrom
Nattliga vadkramper
Oro och sömnstörningar vid depressionsom är relativt vanligt hos RLS patienter
Parkinsons sjukdom
Polyneuropati
Hos barn: Växtvärk
Hos barn: ADHD